El Sello Hermético

Vi lever onekligen alltid identifierade med onödiga saker och händelser. (…) Vi tillåter vår psykiska energi att sugas ut! Vad liknar vi? Jag säger, kanske en sil full med hål – dessa som används till att sila kaffe-, och naturligtvis, vad som är vanligt, där försvinner energin, där försvinner allt, vi förlorar den, och den stackars silen blir tom. Omgivningen suger ut våra egna energier och vi ackumulerar dem inte, och även om vi arbetar under dessa förhållanden i den Nionde Sfären, i Vulkanus Glödande Smedja, är det uppenbart att vi inte, i den formen och på det sättet lyckas skapa en andra kropp och ännu minder en tredje eller en fjärde. För att kunna skapa den andra kroppen, behöver man lära sig att försegla sig hermetiskt, magiskt. Vad menas med den Hermetiska Förseglingen? Att inte tillåta att man suger ut energin från oss, att aldrig glömma oss själva, någonsin, inte i någon sekund, i någon minut, för att inte identifiera oss med bagateller, med dumheterna i denna illusoriska värld. Det är uppenbart att om man inte kan extrahera vår vitala energi från oss, ackumuleras denna i det inre och som ett resultat uppstår den andra kroppen: den astrala. Men om vi tillåter att folk, som lever i denna tredimensionella värld av Euklides, extraherar allt kvicksilver av den hemliga Filosofin, med vilket element ska vi då tillverka den andra kroppen, eller den tredje, eller den fjärde? (…) Man bör varje morgon försegla sig hermetiskt: “Jag gör inget annat än vad Varat vill att jag ska göra, inte vad andra vill att jag ska göra; jag ska inte identifiera mig med något i livet…”. För när man identifierar sig, visar det sig att man blir en automat. Om man identifierar sig med sitt eget mentala sinne, med sina egna sjukliga tankar, slutar det med att man begår äktenskapsbrott och bedriver otukt; om man, på ett beklagansvärt sätt, identifierar sig med orden, som grova och smutsiga ord från någon, är det klart att det slutar med att man säger dumheter. Vi bör försegla oss, jag upprepar, varje morgon, och förseglingen bör vara konstant: inte identifiera oss med något som inte är Varat, inte glömma Varat, aldrig någonsin, aldrig någonsin, aldrig någonsin, för Varat är det som räknas, det är det fundamentala…

Samael Aun Weor
Det Femte Evangeliet, föredrag “De Sju Eldarna och Hermes Försegling”

Il est indubitable que nous vivons toujours en nous identifiant aux choses et aux faits inutiles. […] Nous nous laissons sucer l’énergie psychique ! À quoi ressemblerions-nous ? Je réponds peut-être à une passoire remplie de trous – celles qui servent à filtrer le café –, et bien sûr, comme c’est l’habitude, c’est par là que s’échappe l’énergie, par là que tout s’échappe, nous la perdons, et la pauvre passoire se retrouve vide. Le milieu ambiant suce nos propres énergies et nous ne les accumulons pas, et bien que l’on travaille dans ces conditions dans la Neuvième Sphère, dans la Forge Ardente de Vulcain, il est évident que nous n’arrivons pas, de cette manière et de cette façon, à créer le second corps et encore moins le troisième ou le quatrième. Pour pouvoir créer le second corps, il faut apprendre à nous seller hermétiquement, magiquement. Qu’entend-t-on par le Sceau Hermétique ? Ne pas permettre qu’on nous aspire l’énergie, ne jamais nous oublier de nous-mêmes, jamais, à aucune seconde, à aucune minute, pour ne pas nous identifier avec les futilités, avec les bêtises de ce monde illusoire. Il est évident que si on ne peut pas nous extraire notre énergie vitale, celle-ci s’accumule à l’intérieur et comme résultat surgit le second corps : l’astral. Mais, si nous permettons que les gens qui vivent dans ce monde tridimensionnel d’Euclide nous extraient tout le mercure de la Philosophie secrète, alors, avec quel élément allons-nous fabriquer le second corps, ou le troisième, ou le quatrième ? […] On doit, tous les matins, se seller hermétiquement : « Je ne fais que ce que l’Être veut que je fasse, pas ce que les autres veulent que je fasse ; je ne vais m’identifier à rien dans la vie… ». Car lorsqu’on s’identifie avec quelque chose, on devient un automate. Si on s’identifie avec son propre mental, avec ses propres pensées morbides, on finit par tomber dans l’adultère et la fornication ; si on s’identifie, malheureusement, avec ses émotions négatives, on finit par perdre l’énergie créatrice par tonne ; si on s’identifie aux paroles, comme les paroles grossières de quelqu’un, il est clair qu’on finit par dire des sottises. Nous devons nous sceller, je répète, chaque matin, et le sceau doit être constant : ne s’identifier avec rien qui ne soit l’Être, ne plus jamais oublier son Être, plus jamais, plus jamais, parce que l’Être est ce qui compte, c’est ce qui est fondamental…

Samael Aun Weor
Le Cinquième Évangile, conférence « Les sept Feux et le sceau d’Hermès »