Högt uppskattade vänner:
Jag förmedlar till er alla denna gravyr som var ett verk av tecknaren Wierix Hieronymus, som levde mellan åren 1553 och 1619 och hade flamländsk nationalitet.
Gravyren bär titeln…
…VIKTEN AV LYDNAD
Våra läror betonar oupphörligen för oss behovet av att KUNNA LYDA vårt Sanna Vara. Icke desto mindre, vänner, är det nödvändigt att kunna göra det.
Observera för det första att den centrala figuren, i den övre delen av denna gravyr, är bilden av vår Herre CHRESTOS, ett rått och levande exempel på den yttersta lydnaden till Fadern, eftersom han i varje stund kände till det drama som han skulle representera och han ägnade absolut hela sitt liv åt att förbereda sig för att konfrontera detta som han skulle iscensätta tills dess att han, slutligen, uppfyllde det helt och hållet. Detta ser vi inte dagligen och det inträffar inte heller ofta.
Denna gravyr åtföljs även av flera fraser skrivna på latin som syftar på de representationer som den innehåller, låt oss se:
«Benedicentur in semini tuo omnes gentes, quia obediste voce meae».
Översättning:
”I din säd kommer jordens alla nationer att bli välsignade därför att du lydde min röst” 1 Mosebok 22:18, kapitel: Gud befaller Abraham att han offrar sin son.
Under millennier har Abrahams offer tjänat som exempel på den maximala lydnaden för alla kristna andliga och mystiska ordnar. Det är uppenbart att, ur kabbalistisk synpunkt, representerar Abraham, Kether och hans son Isak kommer att representera Chokmah – Kristus, det Andra Logos-. Denna fras åtföljer den första gravyr som framträder till vänster om den korsfäste.
”Vade et vide si cuncta propera sint erga fratres tuos; R. Presto sum. Gen. 37”.
Översättning: ”Och Israel sade till honom: Gå nu, se hur dina bröder mår och hur det är med fåren och kom med svaret till mig” 1 Mosebok 37, kapitlet: ”Josef säljs av sina bröder”.
Utan tvekan syftar denna mening på det faktum att aldrig sälja fåren eller bröderna för trettio silvermynt, det vill säga, vi bör aldrig byta vårt brödraskap och kärlek mot materiella ting. Denna fras ser vi tillsammans med området till höger om gravyren.
”Christus Factus est pro nobis obediens usque ad mortem”.
Översättning:
”Kristus var lydig intill döden för oss”.
Denna fras gränsar till eller omger bilden av Kristus, som vi ser omgiven av Keruber. V.M. Aberamentho visade sin beslutsamhet att tjäna Fadern till det sista ögonblicket av sin process. Detta inbjuder oss att INTE VARA SVAGA och förbli ståndaktiga på vägen till slutet av den.
”Ecce peccatores intenderunt arcum paraverunt saggitas suas un pharetra, ut sagitten in obscuro rectos corde. Ps. 11:2”.
Denna andra fras löper runt den centrala rutan och betyder:
”Se syndarna spände bågen, de delade pilarna i kogern för att i mörkret slå ned de rättfärdiga i hjärtat”.
Mörket söker i varje stund ett tillfälle att med sina vapen slå ned de fromma av den Hemliga Vägen. Detta gör de alltid i skydd av mörkret.
”Melior est enim obediantia quam víctimae, et auscultare magis quam offerre adipem arietum. Quoniam quasi peccatum ariolandi est, repugnare”.
Översättning:
”Lydnaden är bättre än att erbjuda uppoffringar, och att lyssna är bättre än att erbjuda fårfett. Att då inte lyda är nästan som spådomskonstens synd”.
Mycket riktigt, kära läsare, är lydnaden mer värd än många saker, inklusive ännu mer än löften och erbjudande av offergåvor, fårfett, eftersom olydnaden är dotter till den mystiska stoltheten, och detta har varit förlusten av värdena hos många mystiker och anakoreter alltsedan forntiden. Genom olydnad avvek många lärjungar och till och med Mästare som hade kommit att lära känna vår Avatar av Vattumannen, V.M. Samael Aun Weor. I hans verk Eldrosen, gör V.M. en tydlig åtskillnad mellan spåmän, på spanska: adivinos och Profeter. För prepositionen a, i det spanska adivino, förvandlar ordet adivino till någon som är emot gudomligheten, som utmanar den och skryter med att vara högre än den. Därför kommer vi som älskar Gnosis aldrig att vara spåmän, spanska: adivinos, utan i stället strävar vi efter att bli Profeter eller Profetissor.
”Quia udisti vocem uxoris tuae, et comedisti de ligno ex quo precederam tibi ne comederes, maledicta terra in opere tuo: in laboribus comedes ex ea cunctis diebus vitae tuae: et emisit sum Dominus Deus de paradiso”.
Översättning:
”Därför att du åt av det träd som jag förbjudit dig att äta av, kommer marken att vara förbannad för din skull, och med vedermöda skall du nära dig av den i alla dina livsdagar… och Herren förvisade honom ur paradiset”. 1 Mosebok 3:17-23.
Denna mening är förbunden med änglarnas fall hos den mänskliga rasen. Från och med att det mänskliga paret började att BEGÅ OTUKT, började de att hamna i händerna på den Stora Lagen. Jorden började fyllas av smärta och människornas liv förlorade lyckan och de lärde känna missödet. Från och med denna stund förlorade det mänskliga släktet MEDVETANDETS PARADIS och blev fångade i mörkret av JAGET och av dess Moder Vilddjuret.
”Quia inobediens fuit ori Domini, tradidit eum Dominus leoni, et confregit eum et accidit”.
”Profeten som fått honom att återvända till vägen sade när han fick höra det: “Det är Gudsmannen”… Han som var gensträvig mot Jehovas befallning, och därför har Jehovah överlämnat honom i lejonets våld, som har krossat och dödat honom”’. 1:a Konungaboken 13:26.
Den mening som framställs här säger oss, mycket riktigt, att den som lyssnar till Profeternas ord, Mästarna av det Vita Brödraskapet, Avatarerna, etc., etc. kommer att bli räddade, de kommer på nytt att få hjälp, även om de vid ett tillfälle under deras pilgrimsfärd har ignorerat Guds ord. Men, den som förblir gensträvig mot de gudomliga råden kommer av gudomligheten att överlämnas till den Stora Lagens Lejon, som kommer att krossa och döda honom – det vill säga: låta honom involutionera.
Men nu, illustra läsare, ser vi i centrum av denna gravyr bilden av en änglalik individ som bär tre saker på sina axlar: ett ankare, en pelare och en fiol…
Ankaret påminner oss om vår alkemiska resa genom alkemisternas hav av brons. Ankaret påminner oss genom dess form om skapelsens tre ursprungliga krafter –
Pelaren påminner oss om att vi bör förvandlas till pelare i templet till Fadern som är i himlarna. Vi ska komma ihåg orden från de Heliga Skrifterna: ”Var trogen intill döden och jag ska göra dig till en pelare i Mitt tempel”. Pelaren är också en symbol för ryggraden genom vilken den Helige Andes Heliga Eldar bör resa sig.
Fiolen påminner oss om de musikaliska oktaverna i enlighet med vilka vi bör framkalla revolutionen av vårt Medvetande.
Något som är viktigt att beakta är att längst ned på ankaret står det latinska ordet perseveranter skrivet, vilket påminner oss om att vårt alkemiska arbete måste genomföras med uthållighet.
Även fiolen, bär ett annat latinskt ord skrivet: hilariter, vilket inbjuder oss att genomföra vår pilgrimsfärd med glädje. Å andra sidan, bär pelaren ordet fortiter, ingraverat, vilket vi här bör översätta som ”starkt”, för vi bör förvandlas till starka pelare till Fadern som är i hemlighet.
Vi bör, även, observera en liten hund som springer parallellt med den heliga individen och är utmärkt med ordet libenter, ”med glädje”. Detta låter oss förstå att vårt inre arbete ska vi göra av kärlek till Fadern, med trohet till VARAT.
Den hatt som det änglalika väsendet bär på sitt huvud bär det latinska ordet humiliter. Hatten påminner oss om Aposteln Santiago, som i många avhandlingar har framvisats som ”den räddande pilgrimen”, med detta syftande på de vises Kvicksilver. Men, på denna bild understryker detta ord att våra steg mot himmelriket måsta vara steg av ödmjukhet aldrig högdragenhet.
En pojke vandrar, även han, åtföljd av ängeln i vårt tema. Denna pojke, förutom att han representerar den oskuldsfullhet som vi bör uppnå, är han betecknad med ordet simpliciter, och vill på så viss indikera för oss att vi måste vara enkla såsom barn är. Vi ska inte glömma orden från den Store Kabiren från Galileen när han sade: ”Låt barnen komma till mig för sannerligen säger jag er att de tillhör min Faders rike”.
Den helige individens vingar åtföljs av ordet velociter, som betonar för oss behovet av att agera snabbt, med raskhet, med andra ord, man vädjar till oss att inte slösa bort tiden på värdsliga ting på ett miserabelt sätt…
Ovanför den fromma änglalika står ordet obedientia eftersom all tematik på denna gravyr kretsar runt att kunna lyda Fadern som är i hemlighet och att kunna följa reglerna på den hemliga Vägen. Den som inte kan lyda går förr eller senare vilse i de labyrinter som finns på bägge sidorna om den steniga stigen.
Nåväl, uppskattade läsare, de ord som vi just har analyserat åtföljer den centrala figuren på vår gravyr. Men, på de vänstra och högra sidorna om den observerar vi djurlika varelser, symboler för våra psykologiska aggregat, vilka just precis siktar och skjuter i väg sina giftiga pilar mot den heliga individ som vi tidigare har förklarat. Låt oss titta på dessa ord så att vi förstår vad de vill uttrycka för oss:
Inobedientia: Olydnad, som inbjuder oss att inte lyda VARAT.
Inconstantia: Ombytlighet, som inbjuder oss att INTE VARA KONSTANTA.
Tristitia: Bedrövelse, uppgivenhet, svaghet, etc., etc.
Propia voluntas: Egenvilja, egoistisk vilja, egoism, etc.
Pusillanimitas: Klenmodighet, förräderi, misstänksamhet.
Pigritia: Lättja
Vana Gloria: Skryt, mytomani, högmod, misantropi.
Curiositas: Nyfikenhet, ett aggregat som vår Guru avskydde.
Dessa förskräckliga egenskaper försöker alltid att avbryta stegen hos alla de som, med bestämdhet, vill förenas med det Sanna Varat av den Hemliga Filosofin. Här är motsatsen till alla de vackra egenskaper som åtföljer symbolerna hos den mystiske individen…
Jag tillåter mig nu att lämna några fraser till er för reflektion:
”Det som alltid och överallt har samma giltighet är av naturen rätt och inte för att det ska behaga någon”.
Aristoteles
”Att vara snäll är lätt, vad som är svårt är att vara rättvi”.
Victor Hugo
”Den rättfärdiges frukt är livets träd, och den som tänder själar är vis”.
Bibliskt ordspråk
”Den mest upphöjda av alla dygder är rättfärdigheten”.
Aristoteles
GAUDEAMUS IGITUR.
─‘Så låt os fröjdas’─.
KWEN KHAN KHU
