Den bästa övningen för att uppnå den föreställande förmågan är följande: sittande framför en växt, koncentrerar vi oss på den tills dess att vi har glömt allt som inte har att göra med den. Därefter, under det att vi sluter ögonen, slumrar vi in samtidigt som vi i vår föreställningsförmåga, bevarar växtens form och figur, dess struktur, dess doft och dess färg.
Eleven bör framkalla sömnighet under dessa praktiker. Under det att eleven slumrar in, ska han/hon meditera djupt över växtens inre uppbyggnad.
Eleven bör föreställa sig växtens levande celler. Den levande cellen äger protoplasma, membran och kärna.
Protoplasman är en viskös substans, elastisk och transparent, som väldigt mycket liknar en äggvita – äggviteämnen -. Under det att eleven slumrar in, bör han/hon reflektera över de fyra huvudsakliga elementen i växtcellens protoplasma. Dessa fyra element är: kol, syre, väte och kväve.
Membranet är en underbar substans utan färg som i vatten visar sig vara totalt oupplösligt. Denna substans är den välkända cellulosan.
Väl koncentrerad kan lärjungen föreställa sig cellkärnan som en liten cellansamling där det Stora Universella livet pulserar. Inuti kärnan finns kärnfilamentet, kärnvätskan och kärnorna, alla inlindade i kärnmembranet. Kärnorna är oändligt små cellansamlingar fyllda av skimmer och skönhet, restprodukter av de oupphörliga reaktionerna i växtorganismen.
Väl koncentrerad, bör eleven med all logisk precision föreställa sig alla dessa mineralsubstanser och organiska kombinationer som har sin utveckling, på ett harmoniskt sätt, i växtens cellprotoplasma. Tänk på kornen av stärkelse och på det mäktiga klorofyllet, utan vilka det skulle vara omöjligt att uppnå perfekta organiska synteser. Klorofyllet visar sig i granulatform – kloroplaster -, i likhet med xantofyll, i en mycket vacker gul färg. Under solljuset målar, den sistnämnda, växten i den vackra gröna färgen. Varje växt är ett perfekt cellsamhälle av omätlig perfektion. Den studerande bör meditera över växtens perfektion och över alla dess vetenskapliga processer, fyllda av mystisk sällhet och förtrollade av så mycket skönhet.
Mystikern blir exstatisk när han/hon tänker på alla fenomen förbundna med näring, relation och reproduktion tillhörande varje växtcell.
Låt oss titta på en blomma; där finns könsorganen, där finns pollen – det reproducerande maskulina elementet, där finns pistillen eller gynoeceum – det mycket vackra feminina organet med dess ovarieceller, pistill och pistillmärken-.
Ovarierna är en behållare fylld av underbara ägg. I relation till pistillen, kan ståndarna uppta olika positioner: infogade under ovarierna, runt ovarierna eller över ovarierna.
Befruktandet genomförs genomföreningen av de feminina embryon och de maskulina könscellerna. Pollenet – de maskulina könscellerna- efter att ha gått ut från ståndarknappen når det växtens embryo – den feminina könscellen-. Fröet är det underbara och förtrollande embryot som efter att ha blivit befruktat förvandlas och växer.
Den studerande ska nu komma ihåg den epok av växten som man nu mediterar över, när den spirade fram som en känslig stjälk. Föreställ er den växande långsamt till dess att ni ser den med föreställningsförmågan när den får grenar, blad och blommor: Därefter hur dess blommor vissnar, dess blad torkar och vinden tar dem med sig, och, slutligen, finns det bara några torra träkvistar kvar.
Denna process av växtens födelse och död är underbar. Mediterande över hela denna process av en växts födelse och död, mediterande över hela detta underbara växtliv, om koncentrationen är perfekt och drömmen är djup, då roterar chakrana i astralkroppen, de utvecklas och har sin progress.
Meditationen bör vara korrekt. Det mentala sinnet bör vara exakt. Man behöver logiskt tänkande och exakta koncept så att de inre sinnena utvecklas på ett absolut perfekt sätt.
Varje brist på koherens, varje brist på logik eller mentalbalans, hindrar och skadar utvecklingen eller progressen av chakrana, skivorna eller lotusblommorna som tillhör astralkroppen.
Den studerande behöver mycket tålamod, eftersom varje akt av otålighet leder honom/henne till ett misslyckande. Man behöver tålamod, ihärdighet, vilja och absolut medveten tilltro.
En dag, vilken som helst, i drömmarna, uppstår i meditationen en avlägsen tavla, ett naturlandskap, ett ansikte, etc. Det är tecknet på att man redan håller på att göra framsteg. Den studerande höjer sig lite i taget till den föreställande Kunskapen. Den studerande river bort Isis Slöja lite i taget. En dag, vilken som helst, försvinner växten som man mediterar över och då ser man ett vackert barn som ersätter växten; detta barn är växtens Elemental, växtens själ. Senare, under sömnen, vaknar vårt Medvetande och man kan då säga: ”Jag befinner mig i astralkroppen”. Medvetandet vaknar lite i taget. På denna väg kommer det ett tillfälle när eleven har förvärvat en kontinuerlig Medvetenhet.
När eleven åtnjuter en kontinuerlig Medvetenhet, drömmer man inte längre, man kan inte längre drömma för hans/hennes Medvetande är vaket. Då, även om hans/hennes fysiska kropp sover, rör han/hon sig i de högre världarna.
Den exakta meditationen väcker de inre sinnena och framkallar en total förvandling av de inre kropparna. Den som väcker Medvetandet har uppnått den föreställande Kunskapen, man rör sig i en värld av symboliska bilder.
Dessa symboler som man såg när man drömde, ser man nu utan att drömma. Tidigare såg man dem med sovande Medvetande, nu rör man sig ibland dem med vaket Medvetande, även när den fysiska kroppen sover djupt. När man når fram till den föreställande Kunskapen ser den studerande symboler men förstår dem inte. Han/hon förstår att hela naturen är en levande skrift som man inte känner till. Man behöver höja sig till den inspirerade Kunskapen för att tolka de heliga symbolerna i den Stora Naturen.
Samael Aun Weor
Fundamentala begrepp inom Endokrinologi och Kriminologi, kapitel 22
