Kära vänner:
Jag skriver några rader till er med anledning av en fråga som förtjänar att besvaras:
VARFÖR SKRÄMS VI SÅ MYCKET AV DÖDENS FENOMEN
I DEN VÄSTERLÄNDSKA VÄRLDEN?
Först och främst måste vi ta i beaktande att allt som föds måste dö en dag vilken som helst. Detta är naturens lag och vi verifierar att det är så alla dagar. Detta är ett fenomen som är mer underliggande i lagen om relativitet…
Själva dagen dör så att natten kan födas, årstiderna dör för att bana väg för de efterföljande, själva Den Kosmiska Dagen – Maha-Manvantara, förgås för att ge upphov till Pralaya – Den Kosmiska Natten, etc., etc., etc.
Det är mycket sorgligt att vår högt prisade västerländska civilisation är så distansierad från dessa sanningar som är så viktiga att ta i beaktande i vår genomfärd genom existensens karusell. I den orientaliska hemisfären, där Buddhismen främjas på ett mer omfattande sätt än Kristendomen, är folk vana vid att skilja sig från sina kära och nära när dödens tid är inne. De vet, dessutom, att denna död i många fall kommer att vara temporär, eftersom de känner till Lagen om Reinkarnation eller Återvändandet vilken, beklagligtvis, tvingar själarna att återvända till denna tårarnas dal som de kallar Samsara.
En stor del av dessa rädslor har orsakats av den katolska dogmen som har fått folk att tro att man endast lever en gång och att vi därefter endera sänds till himlen eller till helvetet bara sådär. Detta beror på de enorma ändringar som man har gjort i Bibeln och de rädslor som själva den katolska kyrkan ingöt i församlingarna under det att de sa att den som dör utan att ha tagit emot sakramenten och utan att ha biktat sig hamnar i helvetet. Dessa osanningar har lett till att mänskligheten inte vill acceptera DÖDEN när den kommer till vårt liv som ett naturligt fenomen.
Det värsta med allt detta är att, psykiskt talat, så länge som Medvetandet är buteljerat i tusen dumheter, kommer vi att ta med oss våra vedermödor, rädslor, smärtor som vi gått igenom när vi befann oss i våra dödskval, när det är dags att separera sig från den kompakta formen för att övergå till att leva i astralvärlden, och där kommer vi att fortsätta att beklaga oss över alla dessa eländen även om vi inte längre lider av dem eftersom det kommer att vara simpla mentala former som fortsätter att anfäkta oss i de dödas region … Vilken olycka…!
Till råga på allt, begraver folk sina nära och kära på begravningsgårdar där de placerar en gravsten som lyder: RIP – requiescat in pace─, vilket kan översättas som vila i frid!, och vi tillägger: vilken frid? Var det möjligtvis så att denna person ägnade sitt liv åt att studera sig själv, att observera sin psykologi, etc., etc., etc.?
Som ett tillägg till hela detta MAREMAGNUM, utmärker sig det faktum att den uppfostran som vi har fått från den Katolska kyrkan har skapat SJUKLIGA BINDINGAR hos oss alla som inte tillåter att existensen i den tredimensionella världen och i andra dimensioner strömmar fritt. När vi, därför, förlorar en kär varelse förefaller det som om VÄRLDEN SKULLE TA SLUT för oss i stället för att förstå att ALLT ÄR ÖVERGÅENDE. Detta visar sig vara mycket svårt att förstå för vårt västerländska samhälle eftersom vi aldrig har blivit uppfostrade i att HA FULL TILLIT TILL VÅRT VARA, att meditera över HONOM. Som det populära ordspråket säger: «Vi kommer bara ihåg Santa Barbara när det åskar». Vi kommer endast ihåg Gud när vi har vatten upp över öronen. Detta är den sorgliga och råa verkligheten…..
Till råga på allt, påstår den katolska dogmen att, när vi väl har dött, kommer vi automatiskt att gå direkt till himlarna om vi har intagit den heliga kristna smörjelsen, även om de i sina liv, som just slutat, varit kriminella, gangsters, machiavelliska vetenskapsmän som har gjort slut på miljontals liv genom att använda infernaliska vacciner som de har uppfunnit, politiker som har dragit med tusentals själar ut i krig för att de ska döda varandra med idéer om frihet, befrielse, ekonomiska förbättringar, besegrande av tyranner, etc., etc., etc.
I ett av sina föredrag kommenterar V.M. Samael att han vid ett visst tillfälle hade ett möte med den som i historien kallades NAPOLEON. När han var nära denne individ sa han till honom: «Min vän, vad gör ni med dessa kläder och med denna arroganta attityd?», på vilket den nämnda personen svarade: «Ser ni inte vem jag är? Jag är Napoleon Bonaparte, kejsare av Frankrike… ». Detta svarade denna dåre, och till råga på allt observerade Mästare Samael en enorm flock med svin som följde efter honom. Vilka var dessa svin? Följaktligen de enorma militära massorna som följde honom och nu håller på att involutionera!!! Detta är den stora tragedin med att fortsätta med vårt sovande Medvetande, kära läsare…
Otvivelaktigt är det så att RÄDSLAN FÖR DÖDEN är ett tecken på vår okunnighet beträffande detta fenomen,. Om folk visste och upplevde att vår själ flyr mot de högre dimensionerna under det att vi sover och att, när denna själ vaknar, blir denna energi på nytt fängslad i vår fysiska form, då skulle allt vara annorlunda. Men, den dialektiska materialismen och den historiska har fått oss att tro att vi endast äger denna tredimensionella kropp och detta framkallar bitterhet hos oss.
De orientaliska skolorna lär folk att vi är en trio av materia, energi och Medvetande, och att vi förutom vår tredimensionella kropp energetiskt har med oss andra kroppsstrukturer med vilka vi kan röra oss i hyperrymden. Till och med de gamla egypterna talade om människans sjufaldiga uppbyggnad, och påstod att vi besitter:
- Mumien eller Khat – den materiella kroppen.
- Kaibith – den eteriska kroppen.
- Ka – den astrala kroppen.
- Ab – eller den mentala kroppen.
- Ku – viljans kropp.
- Ank – Medvetandets kropp.
- Sahú – den gudomliga kroppen.
Dessa och många fler underbara sanningar började försvinna från vår värld på grund av den ateism som impregnerade den västerländska mentaliteten genom ankomsten av positivismen av Augustes Comtes, som tog emot sitt slutliga sigill genom kommunismen av Herr Karl Marx.
Den samtida samaelianska Gnosticismen försöker återhämta alla dessa skatter och, dessutom, håller den på att överlämna esoteriska eller metafysiska praktiker till samhällsmassorna så att var och en själv kan verifiera den realitet som finns bevarad i alla dessa påstående.
Var vaksam och framhärda, det finns ännu tid kvar för er…, säger mycket gamla gnostiska ceremonier.
Jag överlämnar nu några fraser för er reflektion:
«Och stoftet återänder till jorden som det var, och anden återvänder till Gud som gav den ».
Bibeln
«Mycket nära mitt livs skymning hör jag de odödliga symfonierna från de världar som bjuder in mig. Det är underbart men enkelt. ».
Victor Hugo
«Livet är barndomen till vår odödlighet ».
Goethe
«Att en människa säljer sin röst eller sin tystnad är att sälja sin själ».
Vincenzo Gioberti
SIC TRANSIT GLORIA MUNDI.
‘Så övergår världens ära’.
KWEN KHAN KHU
